Fiskebåtar i Skilla i Kalabrien

Den absolut största förändringen under året var givetvis att jag sålde min lägenhet och det mesta jag ägde för att börja resa runt i [...]]]> Årssammanfattningen jag gjorde förra året kändes som ett bra avslut på året, så jag tänkte jag skulle göra samma sak i år.

Fiskebåtar i Skilla i Kalabrien

Den absolut största förändringen under året var givetvis att jag sålde min lägenhet och det mesta jag ägde för att börja resa runt i världen. Alla som frilansat har säkert frågat sig varför man ska halka genom snöslasket i Sverige hela vintern, när man lika gärna skulle kunna göra sitt jobb från någon soligare plats. Det var dock först efter jag läst The 4-Hour Workweek som jag började fundera på det som en realistisk möjlighet.

Det visade sig att det är lättare än vad man skulle kunna tro. En 2:a i centrala Stockholm säljer man på en månad. Möblerna och hemelektroniken gick på två veckor på Blocket. Resten gav jag bort till grannar, kompisar eller välgörenhet. De sista nätterna sov jag på en matta i vardagsrummet. Totalt gick det mindre än tre månader mellan beslut och avresa.

Så här sju månader senare ångrar jag bara att jag inte reste iväg tidigare. Nu har jag tillbringat fyra månader i lägenheter i Italien (Tropea, Sorrento och Sicilien), bott på lyxhotell två månader i Kuala Lumpur, på vandrarhem i Singapore och tillbringat en månad i Thailand. Just nu bor jag 10 veckor i Hanoi. Höjdpunkter under resan har varit att lära mig vindsurfa och (hyfsad) italienska i Italien, prova all fantastisk mat i Malaysia, se alla otroliga byggnader i Singapore och cykla runt i trafikvimlet i Hanoi. Dessutom har det varit roligt att både familj och vänner kommit förbi och hälsat på. Nästa projekt är att lära mig lite vietnamesiska: Jag börjar en 30-timmarskurs nu på tisdag.

När det gäller jobbet så har resultatet varit varierande. De första månaderna var jag lite för distraherad av att plugga italienska och umgås med de andra studenterna för att få speciellt mycket gjort, men därefter så har det gått bättre. Några av mina egna projekt under året:

Jag satte upp en reseblogg där jag skriver (väldigt oregelbundet) om min resa. Tanken är att den ska handla mer om långtidsresande i allmänhet. Speciellt om att resa och arbeta på distans.

Lunchhjulet byggde jag som ett experiment i CSS3. Sidan använder data från Ted Valentins restaurangkarta för att skapa ett lottohjul av olika lunchställen i närheten. Perfekt för kollegor som inte kan komma överens om vart man ska gå. Eftersom den är ett experiment i bleeding edge CSS3-animeringar så funkar den bäst i Safari.

Ett av mina mål för 2010 var att skapa något som jag kunde släppa som öppen källkod. Jag tror man blir en bättre programmerare av att skriva kod man vet att andra kommer att titta på och modifiera. Man tvingas dokumentera bättre, undvika tillfälliga fullösningar och verkligen hitta det bästa sättet att lösa problem på. När jag upptäckte att det inte fanns någon bra kartplugin till som jag kunde använda på min nya reseblogg tänkte jag därför att jag kunde passa på att skapa en egen. Resultatet blev Travelmap. Den verkar vara hyfsat populär för en såpass smal plugin och har hittills laddats ner lite över 900 gånger.

I november började jag på resesajten Weatherhobo, min första riktigt stora satsning och den första med internationell målgrupp. Än så länge är den ganska oputsad och konkurrensen är enorm men jag ser helt klart en potential i den och den kommer att vara mitt huvudprojekt under de närmsta månaderna.

Vad jag är mest stolt över är dock att publiceringssystemet jag tog initiativ till på mitt gamla jobb, och fortsatte arbeta med som konsult, nu används av marknadsavdelningarna på några av Sveriges största företag. Det finns fortfarande mycket kvar att göra och jag gör fortfarande inhopp på distans, men överlämningen till min gamla kollega Fredrik har fungerat bra.

Sammanfattningsvis har det varit ett spännande, utmanande och helt fantastiskt år som gått. Om någon går och funderar på att göra något liknande så är det verkligen något jag rekommenderar.

Är du nyfiken på min resa så finns det en resplan som jag uppdaterar i takt med att jag bestämmer mig för vart jag ska. Fotona lägger jag upp på Flickr och lite då och då twittrar jag.

På tal om Twitter, så försvinner mina @mentions med jämna mellanrum [...]]]> Idag försvann all data från den 2:e november för alla mina domäner i Google Analytics. En snabb koll på Twitter visar att det är fler som har samma problem. Antar att Google hittar och återställer den försvunna dagen så småningom.

På tal om Twitter, så försvinner mina @mentions med jämna mellanrum för att aldrig komma tillbaka. Tusentals andra verkar ha samma problem och Twitter har jobbat på en lösning sedan ett år tillbaka.

På Facebook går antalet vänner jag har upp eller ner med 1 varje dag (har inte lyckats lista ut vem den obeslutsamma är) och många rapporterar om försvunna meddelanden, kommentarer och statusuppdateringar.

Det verkar som om företag som hanterar stora mängder data har svårt att hålla reda på alla detaljer. Google har länge haft den inställningen när det gäller deras sökindex. Det spelat ingen roll om indexet inkluderar allt eller är exakt rätt, de flesta hittar ändå vad det letar efter. Stora datamängder och många användare tvingar fram cachnings- och lagringslösningar som kan få liknande konsekvenser även för personlig information. Kanske dags att börja vänja sig vid att ingenting varar för evigt?

De flesta som jobbar med webbutveckling i någon form känner säkert till Stack Overflow – programmeringsforumet som byggdes som svar på det traditionella forumformatet.

Stack Overflow är inriktat på att hitta det definitiva svaret på varje programmeringsrelaterad fråga. Bra svar röstas upp högre i tråden, varje inlägg är ett självständigt svar [...]]]>

De flesta som jobbar med webbutveckling i någon form känner säkert till Stack Overflow – programmeringsforumet som byggdes som svar på det traditionella forumformatet.

Stack Overflow är inriktat på att hitta det definitiva svaret på varje programmeringsrelaterad fråga. Bra svar röstas upp högre i tråden, varje inlägg är ett självständigt svar på frågan och både frågor och svar är editeringsbara. Tillsammans med ett avancerat karmasystem har det resulterat i en guldgruva av information där det till skillnad från andra forum direkt går att se vilka svar som är tillförlitliga.

För några månader sedan tog grundarna bakom sajten in mer kapital och öppnade upp för vem som helst att starta systersajter kring andra ämnen. För att hålla kvaliteten hög skapade de en process som alla nya sajter måste gå igenom. De måste bland annat ha användare som förbinder sig att svara på ett visst antal frågor och gå igenom en beta-period för att se om intresset för ämnet är tillräckligt stort för att skapa en tillräckligt aktiv community.

Några månader senare finns en rad växande forum som kan vara intressanta för webbutvecklare: Server Fault, Programmers, OnStartups, Web Apps, Unix and Linux, User Interface, Webmasters och WordPress. På Area 51 finns alla förslag på nya forum samlade tillsammans med information om deras status.

För alla som är intresserade av community-byggande är deras blogg och numera nedlagda podcast riktigt intressanta. Få lägger ner så mycket möda på att fintrimma design, funktioner och moderering för att bygga en aktiv och hjälpsam community.

Eftersom jag har en del olika roller så ville jag ha ganska neutrala kort med den mest grundläggande informationen. Mediascreen har fortfarande inte någon fast grafisk profil eller ens [...]]]> Mina nya visitkort kom för ett tag sedan. Jag är ju inte någon formgivare direkt, men jag tycker de blev ganska bra.

Eftersom jag har en del olika roller så ville jag ha ganska neutrala kort med den mest grundläggande informationen. Mediascreen har fortfarande inte någon fast grafisk profil eller ens en varaktig logotyp, och jag ville inte låsa fast mig i något hastigt påkommet bara för att jag behövde visitkort. Därför passade det bra med något lekfullt och grafiskt, som ändå inte skulle uppfattas som en grafisk profil. Eftersom Moocards klarar av att trycka olika motiv på varje kort och jag hade lite bråttom, så blev det helt enkelt 10 olika färger på korten.

Jag har länge varit intresserad av att använda tvådimensionella streckkoder, så visitkortet blev en bra plats att testa lite på. QR koden (en av de två standarderna) fungerar både som dekoration och som länk till uppdaterad info om mig och mina projekt – en slags kompensation för att informationen på kortet är så sparsam. Detta ledde också till att jag fick experimentera lite med webbanpassning för iPhone/Android. Mobilsajten är gjord med microformats och kan därmed tolkas automatiskt och konverteras on the fly till exempelvis ett vCard. Länken som finns på sajten går till en tredjepartstjänst som läser in sidan och genererar ett vCard. Allt hade fungerat perfekt om det nu inte hade visat sig att vare sig iPhone eller Android klarar av att ladda ner och spara vCards. Nåväl, idén var ju god…

Baksidan i 10 olika färger

Scannar streckkoden…

Länken i streckkoden hittad

Snygg förpackning

Passade på att beställa ett häfte med klistermärken också

Dags att tapetsera stan med klistermärken?

Mitt största beslut under året var att säga upp mig. Sedan flera år tillbaka har jag kört lite småprojekt vid sidan av min anställning. Gradvis har projekten blivit fler samtidigt som [...]]]> Inspirerad av alla andra som redan skrivit sina avstämningar av årets som gått så kommer min sammanfattning av 2009 här.

Mitt största beslut under året var att säga upp mig. Sedan flera år tillbaka har jag kört lite småprojekt vid sidan av min anställning. Gradvis har projekten blivit fler samtidigt som jag återupptagit frilansandet. Tiden för detta skaffade jag mig främst genom att gå upp tidigare och arbeta två timmar innan jag gick till jobbet. I längden började det kännas lite tungt. Dessutom fick jag hela tiden nya idéer i snabbare takt än jag han med att prova dem. Jag drog igång en massa småprojekt, men orkade inte göra något vettigt av dem.

Under semestern i somras provade jag att lägga två veckor på ett nytt projekt. Jag jobbade hemifrån och lyckades inte ens komma i närheten av min produktivitet på jobbet. Min slutsats blev att antingen lägger jag ner sidoprojekten, går till jobbet på dagarna och sjunker ner framför tv:n varje kväll eller så säger jag upp mig, skaffar en kontorsplats och gör det på riktigt.

Resultatet blev någonstans mitt emellan. Jag sa upp mig, men kom överens med min förstående arbetsgivare om jag skulle fortsätta som konsult på 40 procent tills vidare. Det har flutit på bra, jag är fortfarande kvar, och jobbar numera enbart med utvecklingen av vårt publiceringssystem. Det är nog det roligaste projektet jag jobbat med hittills.

Efter att ha tittat på en del olika alternativ så hyrde jag från och med oktober in mig på Regeringsgatan 82 hos Boontariga och Ida. I samma lokaler sitter flera andra intressanta företag, så det finns mycket roligt folk där på dagarna.

Min första tid på egen hand fick en fantastisk kickoff med 24 hour business camp. Som jag har skrivit om tidigare så byggde jag viktdagboken Viktpuls. Sedan dess har jag försökt lägga några dagar då och då på att bygga vidare på idén och nu har Viktpuls runt 150 användare. Strax innan jul fick jag dessutom reda på att Viktpuls hade vunnit Yasiragis egna pris – en övernattning för två på Hasseludden. Det ska bli skönt att åka ditt igen och faktiskt hinna njuta lite av stället.

Andra mindre projekt under hösten var ombyggnaden av den här sidan från en personlig blogg till något som mer liknar en företagssida, och Hälsopuls som visar förkylnings- och influensaläget bland svenska twittrare. Jag har också börjat på ett lite större projekt, men det återstår fortfarande en hel del arbete innan det är klart för en alfa-release.

Under hösten har jag även lagt en del tid på att bli en bättre programmerare. Eftersom jag pluggade på Handels istället för på KTH så har jag ju en del att hämta in. Jag har framför allt läst klassisk programmeringslitteratur: Refactoring, Gang of Fours Design Patterns, The Pragmatic Programmer och Code Complete. Jag har även börjat använda versionshantering (Git och GitHub) och gått över ifrån Dreamweaver till NetBeans. Efter att ha provat några olika ramverk hittade jag till sist en struktur som fungerar för mig. Utifrån den byggde jag ett gemensamt mini-ramverk som används i alla mina projekt.

Några frilansuppdrag har det också blivit. Något jag måste bli bättre på är dock att kommunicera med kunder och att beräkna tidsåtgång. Administration, support och kommunikation tar alltid mycket längre tid än vad jag räknar med.

Sammanfattningsvis är jag ganska nöjd med året som gått. Jag har hunnit med lite mindre än jag tänkt, men å andra sidan har jag lärt mig mer i år än under de senaste fem åren tillsammans. Och nästa år kommer förhoppningsvis att bli ännu bättre.