Av detta kan man lära sig (eller kanske repetera – det är ju inte direkt okänt) två saker:

• Uppgifter om vem som skapat och ändrat ett dokument sparas rutinmässigt i många vanliga program som Adobe Acrobat, Word, PowerPoint och Excel.
• När information väl läckt ut är det omöjligt att stoppa spridningen. Att täta läckan efter skadan är skedd gör varken till eller från.

Efter viss tvekan bestämde jag mig för att varken skriva ut namnen eller länka till den informationen. Den som är tillräckligt intresserad hittar den nog ändå och jag vill inte vara med och ställa till det ytterligare för en tävling som ändå är väldigt sympatisk. 

Ambitionen har varit att involvera allmänheten i diskussionen via webben, utställningar på bibliotek och museer och i ett senare skede genom olika former av referens- och diskussionsgrupper.

Dåligt stöd för medborgardiskussion på webben

När det gäller informationen på webben så har den varit minst sagt splittrad. Stockholms stad har en webbplats speciellt för projektet, men den verkar släpa efter i uppdatering och länkar mest till information på andra webbplatser. Stockholms Stadsbibliotek har en miniavdelning om projektet där en del av informationen från de andra webbplatserna finns och Stockholms stadsbyggnadskontor har bäst bakgrundsinformation. Sveriges Arkitekters webbplats går ordentligt på djupet och presenterar alla 1170 förslagen – men deras webbplats är till största delen på engelska.

Eftersom mycket av innehållet förekommer på flera av webbplatserna så är det oklart vem som egentligen är avsändare. Två av webbplatserna har diskussionsforum – men det är bara Sveriges Arkitekters forum som är något så när användbart, det är dock på engelska och verkar mest vara ett forum för tävlingsdeltagarna. Forumet på Stockholms stads webbplats liknar mest en hemmasnickrad gästbok från 1994. Det finns ingen möjlighet till att dela upp diskussionen i olika trådar och hela forumet är intryckt i en iframe låst till 360 x 447 pixlar. Lösningen uppmuntrar inte direkt till en blomstrande diskussion och tyder på att man inte förväntar sig särskilt mycket av allmänhetens deltagande i debatten.

Åsikterna om tävlingen är blandade

I tävlingsforumet hos Sveriges Arkitekter så pågår en livlig debatt om de sex finalisterna. Något som upprör många är att majoriteten av finalisterna inte uppfyllde de ganska hårda kraven i tävlingsinstruktionerna. Överlag så verkar tävlingen i sig dock vara uppskattad för sin öppenhet, gedigna grundmaterial och effektiva organisation. Urvalet av finalisterna kritiseras även som väl försiktigt med tanke på den stora bredd som fanns blad de övriga förslagen.

Själv har jag verkligen fastnat för två av finalisterna, Cut (hela förslaget, pdf) och The Book Hill (hela förslaget, pdf), man jag kan inte bestämma mig för vilken jag tycker bäst om – de är så helt olika varandra. De är dock de två mest udda av förslagen och verkar också vara de som är svårast att genomföra, så det är väl ganska låg sannolikhet att någon av dem vinner till slut. (Finns det odds någonstans?) Jag hoppas verkligen att det blir någon av de två så att den här delen av stan också får att modernt unikt inslag i stadsbilden. Bygget ska vara klart 2013, så den som väntar får se.

Uppdatering
Peder Alton på DN recenserar finalisterna och hävdar tvärsäkert att förslaget Nosce te ipsum är riktigt uselt och det sämsta av finalisterna. Ola Andersson på SvD är lika säker på att Nosce te ipsum är lysande och det bästa av förslagen. Båda tidningarna har läsaromröstningar men har än så länga ganska olika resultat. Hos DN leder Delphinum (75%) stort före The Book Hill (13%), medan SvD (ingen direktlänk) har The Book Hill (45%) i ledningen före Cut (14%).

Inlägget pingat på Intressant.