Bloggen på den amerikanska webbstatistiktjänsten Compete brukar lyfta fram rolig och lite udda statistik från djupet av sina databaser. Denna gången har de tittat på hur snabbt Tom, allas första vän på MySpace (och grundare av tjänsten eller frontfiguren i en gigantisk cover-up beroende av vem man frågar), tas bort från vännerlistan hos nya medlemmar. När 9 av 10 nya medlemmar tar bort honom och 30 procent av dessa gör det inom en timma så är frågan om det inte gått från en trevlig gest till ren spam. Är det väkomnande, irriterande eller bara obehagligt med grundare, VDar, chefredaktörer eller låtsaskompisar som autoaddas på sociala nätverkssajter?
Alla inlägg av
Marcus
För alla som håller på att lära sig bygga webbplatser med standarder och css så är Smashing magazines sammanställning av mini-intervjuer med 35 framgångsrika webbdesigners en utmärkt översikt över de metoder, resurser och typsnitt som utgör den gemensamma grunden i branschen. De tillfrågade fick svara på:
- 1 aspect of design you give the highest priority to.
- 1 most useful CSS-technique you use very often.
- 1 font you use in your projects very often.
- 1 design-related book you highly recommend to read.
- 1 design magazine you read on a daily/weekly basis (online or offline).
Det är alltid lika frustrerande att bygga en validerande, semantiskt strukturerad webbplats åt någon bara för att upptäcka att de har tänkt att uppdatera den med Frontpage 98 eller något liknande. Resultatet blir en massa trassel för den som uppdaterar webbplatsen eftersom editeringsprogrammet inte klarar av att visa webbplatsen och en webbplats med en massa underliga buggar som beror på kombinationen felaktig kod och avancerad css. Tyvärr verkar det inte finnas så många alternativa editorer att rekommendera.
Jag tycker inte mina krav på en bra html-editor är orimliga:
- Inbyggd ftp-klient. För de flesta nybörjare är separata ftp-program ganska komplicerade och att behöva lära sig flera olika program för att göra enkla uppdateringar är inte så populärt.
- Gediget stöd för webbstandarder. Borde nästan inte behöva påpekas idag.
- Stöd för filer inkluderade med de vanligaste skriptspråken. Att lägga menyer och liknande i separata filer är ett vanligt och praktiskt sätt att minska arbetet vid uppdatering och underhåll.
- Möjlighet att bevara struktur men inte formatering vi inklistring av innehåll från exempelvis MS Word eller webbsidor. Styckeindelning, länkar och rubriknivåer skulle till exempel behållas men formateras i enlighet med de befintliga stilmallarna.
- Ingen omskrivning av befintlig källkod utan att användaren valt det.
- Stöd för avancerad css är önskvärt men inte nödvändigt. Framför allt är det viktigt med editeringsbarhet av innehållet – att allt ser ut som det kommer göra i en webbläsare är inte lika viktigt.
- Helst inga formateringsmöjligheter alls utan bara möjlighet att göra strukturella markeringar av innehållet (em, strong, ul, ol osv.).
- Lågt pris. Gratis är givetvis bra, men allt under 400 kronor skulle vara rimligt.
Egentligen skulle en enkel what-you-see-is-what-you-mean-editor med ftp-stöd klara av det mesta. Trots detta så har jag inte lyckats hitta så många alternativ, men de som kommer närmast är:
- Nvu. Gratis, men har inte uppdaterats sedan 2005.
- KompoZer. Gratis. En inofficiell uppdaterad version av Nvu.
- Mozilla Composer. Gratis och en del av Mozilla Suite. Bygger delvis på Nvu.
- Amaya. W3Cs experimentella webbläsare/editor. Gratis. Verkar lovande när det gäller funktionalitet, men målgruppen är ju inte riktigt nybörjare.
- Style Master CSS editor. Kostar 60 dollar men verkar vara mycket kompetent när det gäller hanteringen av css. Den enda av editorerna som har ett modernt utseende.
Har du fler tips på editorer så fyll gärna på i kommentarerna.
Få saker är lika inspirerande som att få en inblick i hela processen bakom ett färdigt arbete. Att få se vad som valdes bort och varför, vilka avvägningar som gjordes och vilka metoder som användes. Titta in hos design och varumärkesbyrån Plaid som skriver om sin remake av allt från visitkort till telefonsvararmeddelande (via Speak up) eller hos Veerle som skriver om designprocessen bakom sitt företags nya grafiska profil.
Trenden med kedjebrevsliknande länklistor som Jimmy Höög startade i Sverige för några veckor sedan fick i helgen ett abrupt slut. Några kritiska inlägg från deep|edition och Barczyk skrämde halva bloggsfären till att nästan unisont ta bort sina deltagande inlägg och den andra halvan till att sucka lättat över att de inte hade hakat på från början. Själv tycker jag både kritiken och varningarna är rejält överdrivna – det värsta med hela länktågsidén måste ju ändå vara alla ansträngda tågmetaforer den ger upphov till…
Utnyttjandet av bloggportalerna
deep|edition verkar mest upprörd över försöket att manipulera rankningen på de svenska bloggportalerna. Så vitt jag förstår så påverkas vare sig Knuff eller Bloggportalen av tilltaget då båda två arbetar på bloggpostsnivå. De räknar alltså länkar till enskilda inlägg inte till bloggarnas startsida vilket är vad som länkas till i ”länktågen”. Den amerikanska bloggportalen Technorati verkar däremot vara möjlig att påverka trots att de säger sig ha ett filter som ska upptäcka och korrigera för liknande beteenden. Det är dock lite svårt att se i vilken utsträckning då det inte är så många svenska bloggare som pingar dem.
Om man verkligen vill utnyttja inlänkningsrankingen på Knuff och Bloggportalen så skulle det vara lättare att gå ihop 4-5 stycken och ständigt skriva om varandra – något som (antagligen omedvetet) görs ganska flitigt redan.
Straffet från Google
Någon uteslutning från Googles index tror jag inte att någon behöver oroa sig för. Google har de ju en del ganska grova spamförsök att hantera så jag tror inte att en handfull svenska bloggares eventuella brott mot sökmotorns riktlinjer är speciellt högt prioriterade.
Google brukar ju föredra lösningar på spamproblemet som inte kräver manuella ingrepp och när det gäller länktågen så finns det redan ett antal mekanismer på plats för att hantera dem.
För det första så blir varje enskild länk i listan värd mindre ju längre listan är blir. För det andra så finns det välkända funktioner för att sänka värdet på länkar som förekommer i sammanhang som påminner om spam. Det kan till exempel vara förekomsten av många länkar i en klump, att innehållet runt länkarna är detsamma eller att länktexterna är identiska. Google är dessutom känslig för om en webbplats får alltför många nya inlänkar på samma gång.
En sänkning av värdet på utlänkarna i det aktuella inlägget är alltså ett bra mycket troligare resultat än uteslutning från Googles index eller nollställning av PageRank:en
Länktågsidén har ju redan prövats i mycket större omfattning i USA och jag har i vilket fall inte lyckats hitta någon som har råkat illa ut efter de senaste omgångarna (med några tusen involverade bloggare).
Några reservationer
Slutligen vill jag poängtera att jag inte tycker länktågen är någon lysande idé, men av lite andra anledningar än de deep|edition och Barczyk lyfter fram. De ger antagligen inte den förväntade effekten samtidigt som det ger bloggens besökare intrycket av att man måste utnyttja systemet för att locka besökare. De av oss som bloggar som en del av vår yrkesroll kanske inte heller vill ligga precis på gränsen för det etiskt försvarbara.