Browsing Tag

webbstandarder

webbutveckling

Validering av HTML5

Jag har funderat ett tag på en försiktig övergång till HTML5 som min default standard. Det finns egentligen inget som hindrar en ett byte av doctype och användning av exempelvis data-attributet och placeholders för inputs. Det som har fått mig att tveka är HTML5’s slappa syntax. Validering kan ge en stor tidsbesparing när man letar konstiga layoutbuggar. Att först kunna utesluta felaktigt nästlade element gör att man snabbt hittar slarvfel. Vanlig validering av HTML5 ger inte den möjligheten eftersom många saker som kan ställa till oförutsedda problem numera är formellt korrekta.

Jag hade hoppats på att w3c’s validator så småningom skulle få ett strikt (XML) läge för de som föredrar hårdare validering, men det verkar som om någon annan hunnit före. HTML Lint kan bland annat kolla så att alla element är stängda, att indenteringen är snyggt gjord och att alla attribut har citattecken. Är en ganska ny tjänst men verkar fungera bra. Jag tror dessutom att det kommer fler liknande tjänster i takt med att fler går över till HTML5.

22 december, 2010 av
webbutveckling

One Web Principle – missförstånd och tolkningar

Den senaste tiden har jag snöat in lite på den mobila webben. Det kanske verkar konstigt för de som känner mig och vet att jag aldrig varit någon varm anhängare av mobiltelefoni och oftast vägrar svara på SMS… Nu har jag dock krupit till korset och beställt en Nokia N95 – den kan man ju faktiskt göra en hel del med.

Hur som helst. Den som börjar läsa in sig på webbutveckling för telefoner/mobila enheter råkar snabbt ut för begreppet One Web. Problemet är bara att det är ganska löst definierat, att det inte finns så många exempel på hur principen ska tillämpas och på att den ofta blandas ihop med struktur-/form-separationen i (x)html/css.

En av de bättre förklaringarna till vad One Web är har W3C begravt en bit in i Scope of Mobile Web Best Practices från 2005:

  • The representations of a resource identified by a given URI should provide thematically similar information targeted and formatted appropriately for their context. Such targeting and formatting may take place anywhere in the delivery chain between source and end user.
  • Access to a URI from different devices or different locations should result in thematically similar information but may result in both the appearance and the specific content being different
  • The user should have the choice of accessing the same information whatever the device used in whatever environment. This point is elaborated in the Best Practice recommendations [BP].

Samma innehåll ska alltså inte ha olika url:er – oavsätt förpackning, formgivning och övriga anpassningar. Att definiera olika stilmallar för olika mediatyper/läsare är bara första steget. Att anpassa även (x)html, bildstorlekar, annonser, navigering och sekundärt innehåll är inte bara tillåtet – det rekommenderas.

Om anpassning görs beroende av vilken typ av display som används så bör det finns en möjlighet att välja bort anpassningen. Även om det inte skrivs rakt ut så verkar det antas att webbplatser gjorda för vanliga skärmar är standarden (dvs innehåller full information) och att dessa sedan anpassas och destilleras för mobilanvändare. Dessa ska sedan kunna välja bort anpassningen får att komma åt den ”riktiga” desktop-versionen. För inte kan de väl mena att alla ska kunna välja bland alla former av innehållet? Det kan lätt bli ganska många versioner att välja bland. Det skulle ju exempelvis kunna finnas varianter för olika skärmstorlekar, operativsystem, webbläsare, mediatyper, länder och så vidare.

Någon exakt definition av tematiskt liknande information (thematically similar information) har jag inte hittat, men som jag tolkar principen så handlar det om att hitta essensen av en sida. Vad handlar just denna sida om? Vad skiljer den från andra sidor på samma webbplats? Svaret på dessa frågor borde ge en bild av var miniminivån av överensstämmelse mellan olika varianter av sidan bör ligga.

Läs mer

8 juli, 2007 av
webbutveckling

Snabbkurs i modern webbdesign

För alla som håller på att lära sig bygga webbplatser med standarder och css så är Smashing magazines sammanställning av mini-intervjuer med 35 framgångsrika webbdesigners en utmärkt översikt över de metoder, resurser och typsnitt som utgör den gemensamma grunden i branschen. De tillfrågade fick svara på:

  • 1 aspect of design you give the highest priority to.
  • 1 most useful CSS-technique you use very often.
  • 1 font you use in your projects very often.
  • 1 design-related book you highly recommend to read.
  • 1 design magazine you read on a daily/weekly basis (online or offline).
20 april, 2007 av
webbutveckling

Enkel html-editor sökes

Det är alltid lika frustrerande att bygga en validerande, semantiskt strukturerad webbplats åt någon bara för att upptäcka att de har tänkt att uppdatera den med Frontpage 98 eller något liknande. Resultatet blir en massa trassel för den som uppdaterar webbplatsen eftersom editeringsprogrammet inte klarar av att visa webbplatsen och en webbplats med en massa underliga buggar som beror på kombinationen felaktig kod och avancerad css. Tyvärr verkar det inte finnas så många alternativa editorer att rekommendera.

Jag tycker inte mina krav på en bra html-editor är orimliga:

  • Inbyggd ftp-klient. För de flesta nybörjare är separata ftp-program ganska komplicerade och att behöva lära sig flera olika program för att göra enkla uppdateringar är inte så populärt.
  • Gediget stöd för webbstandarder. Borde nästan inte behöva påpekas idag.
  • Stöd för filer inkluderade med de vanligaste skriptspråken. Att lägga menyer och liknande i separata filer är ett vanligt och praktiskt sätt att minska arbetet vid uppdatering och underhåll.
  • Möjlighet att bevara struktur men inte formatering vi inklistring av innehåll från exempelvis MS Word eller webbsidor. Styckeindelning, länkar och rubriknivåer skulle till exempel behållas men formateras i enlighet med de befintliga stilmallarna.
  • Ingen omskrivning av befintlig källkod utan att användaren valt det.
  • Stöd för avancerad css är önskvärt men inte nödvändigt. Framför allt är det viktigt med editeringsbarhet av innehållet – att allt ser ut som det kommer göra i en webbläsare är inte lika viktigt.
  • Helst inga formateringsmöjligheter alls utan bara möjlighet att göra strukturella markeringar av innehållet (em, strong, ul, ol osv.).
  • Lågt pris. Gratis är givetvis bra, men allt under 400 kronor skulle vara rimligt.

Egentligen skulle en enkel what-you-see-is-what-you-mean-editor med ftp-stöd klara av det mesta. Trots detta så har jag inte lyckats hitta så många alternativ, men de som kommer närmast är:

  • Nvu. Gratis, men har inte uppdaterats sedan 2005.
  • KompoZer. Gratis. En inofficiell uppdaterad version av Nvu.
  • Mozilla Composer. Gratis och en del av Mozilla Suite. Bygger delvis på Nvu.
  • Amaya. W3Cs experimentella webbläsare/editor. Gratis. Verkar lovande när det gäller funktionalitet, men målgruppen är ju inte riktigt nybörjare.
  • Style Master CSS editor. Kostar 60 dollar men verkar vara mycket kompetent när det gäller hanteringen av css. Den enda av editorerna som har ett modernt utseende.

Har du fler tips på editorer så fyll gärna på i kommentarerna.

19 april, 2007 av
webbutveckling

Skatteverket börjar följa webbstandarder

Skatteverket lanserade en ny layout på sin webbplats förra veckan och i samband med detta passade man på att skärpa upp tillgänglighet och användarvänlighet några snäpp. Nyheter är bland annat möjligheten att få innehåll uppläst för sig, enkla stilmallar för utskrift, en ljusare och luftigare layout samt kortkomandon och möjlighet att ställa in bland annat textstorlek och radhöjd. Framför allt så stödjer man numera moderna webbstandarder, men har valt att lägga ribban förhållandevis lågt då man valt xhtml 1.0 Transitional som doctype.

Efter att ha tittat igenom koden på några sidor och gjort några testvalideringar så tycker jag att det ser ganska bra ut för att vara en såpass omfattande webbplats. Den enda som jag kan se som avviker från xhtml 1.0 Strict är avsaknaden av fieldsets i formulären samt target-attribut på några ställen och det borde inte vara några problem att ordna. Kanske finns det sidor längre ner i strukturen som kräver en förlåtande doctype.

Nästa stora steg är att införa läsvänliga url:er. Vissa delar av webbplatsen har redan delvis läsliga adresser, tyvärr läggs alltid såväl datum som någon form av hash-värde till. Det borde räcka med datum eller månad samt ett ordningstal om det skulle finnas fler än en webbsida med samma namn under samma avdelning.

19 mars, 2007 av