Få saker är lika inspirerande som att få en inblick i hela processen bakom ett färdigt arbete. Att få se vad som valdes bort och varför, vilka avvägningar som gjordes och vilka metoder som användes. Titta in hos design och varumärkesbyrån Plaid som skriver om sin remake av allt från visitkort till telefonsvararmeddelande (via Speak up) eller hos Veerle som skriver om designprocessen bakom sitt företags nya grafiska profil.
Browsing Category
webbutveckling
Trenden med kedjebrevsliknande länklistor som Jimmy Höög startade i Sverige för några veckor sedan fick i helgen ett abrupt slut. Några kritiska inlägg från deep|edition och Barczyk skrämde halva bloggsfären till att nästan unisont ta bort sina deltagande inlägg och den andra halvan till att sucka lättat över att de inte hade hakat på från början. Själv tycker jag både kritiken och varningarna är rejält överdrivna – det värsta med hela länktågsidén måste ju ändå vara alla ansträngda tågmetaforer den ger upphov till…
Utnyttjandet av bloggportalerna
deep|edition verkar mest upprörd över försöket att manipulera rankningen på de svenska bloggportalerna. Så vitt jag förstår så påverkas vare sig Knuff eller Bloggportalen av tilltaget då båda två arbetar på bloggpostsnivå. De räknar alltså länkar till enskilda inlägg inte till bloggarnas startsida vilket är vad som länkas till i ”länktågen”. Den amerikanska bloggportalen Technorati verkar däremot vara möjlig att påverka trots att de säger sig ha ett filter som ska upptäcka och korrigera för liknande beteenden. Det är dock lite svårt att se i vilken utsträckning då det inte är så många svenska bloggare som pingar dem.
Om man verkligen vill utnyttja inlänkningsrankingen på Knuff och Bloggportalen så skulle det vara lättare att gå ihop 4-5 stycken och ständigt skriva om varandra – något som (antagligen omedvetet) görs ganska flitigt redan.
Straffet från Google
Någon uteslutning från Googles index tror jag inte att någon behöver oroa sig för. Google har de ju en del ganska grova spamförsök att hantera så jag tror inte att en handfull svenska bloggares eventuella brott mot sökmotorns riktlinjer är speciellt högt prioriterade.
Google brukar ju föredra lösningar på spamproblemet som inte kräver manuella ingrepp och när det gäller länktågen så finns det redan ett antal mekanismer på plats för att hantera dem.
För det första så blir varje enskild länk i listan värd mindre ju längre listan är blir. För det andra så finns det välkända funktioner för att sänka värdet på länkar som förekommer i sammanhang som påminner om spam. Det kan till exempel vara förekomsten av många länkar i en klump, att innehållet runt länkarna är detsamma eller att länktexterna är identiska. Google är dessutom känslig för om en webbplats får alltför många nya inlänkar på samma gång.
En sänkning av värdet på utlänkarna i det aktuella inlägget är alltså ett bra mycket troligare resultat än uteslutning från Googles index eller nollställning av PageRank:en
Länktågsidén har ju redan prövats i mycket större omfattning i USA och jag har i vilket fall inte lyckats hitta någon som har råkat illa ut efter de senaste omgångarna (med några tusen involverade bloggare).
Några reservationer
Slutligen vill jag poängtera att jag inte tycker länktågen är någon lysande idé, men av lite andra anledningar än de deep|edition och Barczyk lyfter fram. De ger antagligen inte den förväntade effekten samtidigt som det ger bloggens besökare intrycket av att man måste utnyttja systemet för att locka besökare. De av oss som bloggar som en del av vår yrkesroll kanske inte heller vill ligga precis på gränsen för det etiskt försvarbara.
Fibrer sammanfattar David Galbraiths och Om Maliks diskussion om vilka konsekvenser Googles nya MyMaps kommer att få för alla mashup-baserade företag. Eftersom jag för tillfället håller på med ett (hobby)projekt som utnyttjar Goggle Maps API så har jag följt diskussionen med visst intresse.
Den som bygger en kommersiell webbplats baserad på gratis tillgång till ett annats företags API måste givetvis planera för den dagen då det öppna API:et försvinner eller API-leverantören själv börjar erbjuda samma tjänst. Själv tror jag dock att oron för att bli utkonkurrerad av sin API-leverantör är lite överdriven. Nischade tjänster med tydliga målgrupper kommer aldrig att kunna trängas ut av stora företag som Amazon eller Google just för att de som en konsekvens av sin storlek måste tillämpa ett minsta-gemensamma-nämnare-resonemang på nya idéer.
Bland alla notiser om nya tjänster för widgets till MySpace så hittar man då och då guldkorn hos Mashable. Denna gång var det tjänsten Coghead som fångade mitt intresse. Coghead är en webbplats som låter användarna skapa egna applikationer. Rättigheter kan sättas för olika delar av applikationen och dessutom kan applikationer sparas som mallar för att delas med andra användare. De som inte kan eller vill skapa egna applikationer kan alltså utgå ifrån en färdig mall som kan justeras efter behov.
Hela lösningen verkar mycket kraftfull och intressant, speciellt för mindre företag med stor teknikmognad. Bland exemplen på färdiga mallar finns bland annat verktyg för ärendehantering, projekthantering och CRM.
Vad tjänsten kommer att kosta är inte klart än men jag tolkar informationen som är släppt som att prisstrukturen kommer att likna den som 37signals tillämpar för Basecamp.
Texterna som jag provade taggmolnsgeneratorn med var:
- 1. Prolog: Konfliktfobi av Karolina Ramqvist i Arena
- 2. Könet sitter i hjärnan av Annica Dahlström i Neo nr 3/2006
- 3. Kulturrådets uppdragsbeskrivning ”De kulturpolitiska målen”
- 4. En ny borgerlighet kliver fram av Jan Söderqvist i Neo nr 1/2006
- 5. Lagrådsremissen ”En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet”
- 6. ”Vi kämpar gemensamt för EU eftersom det gynnar Sverige” av Fredrik Reinfeldt och Margot Wallström i DN Debatt 24/3 2006
Okej, det kanske var lite väl svårt att gissa utan att få några alternativ. Jag tycker ändå att texternas karaktär kom fram ganska bra i taggmolnen, åtminstone när man har facit att titta på.