media

Några enkla förslag för att hantera ovälkomna anonyma kommentarer

Med jämna mellanrum brukar någon kändis välja att sluta blogga på grund av alla otrevliga kommentarer de fått. För tillfället är det Carolina Gynning och Marcus Birro som är aktuella med sina nerlagda bloggar. Alltid är det just internet och dess möjlighet till anonymitet som presenteras som orsak. Ofta antyds också att något borde göras åt just anonymiteten i allmänhet, även om det vad jag vet inte presenterats något seriöst förslag till anonymitetsförbud – hur nu det skulle se ut.

Mymlan har kommit med några utmärkta mjukare tips så här tänkte jag fokusera på tekniken:

  • Du bestämmer på din egen blogg. Ta bort kommentarer som är otrevliga eller eller osakliga. Skriv gärna ut dina regler i anslutning till kommentarsfunktionen och försök vara konsekvent i hur du följer dem.
  • Om det blir det mycket att ta bort och om du helst slipper se vissa inlägg så har de flesta bloggverktyg funktioner eller plugins för att blockera kommentarer baserat på IP-adress, e-post, avsändare eller ord som förekommer i kommentaren. Detta kommer inte stoppa någon som är riktigt målmedveten, men är en flexibel metod om du ändå vill behålla öppna kommentarer.
  • Det är inget som säger att du måste tillåta anonyma kommentarer. Slå på kravet på registrering för att kunna kommentera.
  • Om du istället får otrevliga mail och fortfarande vill/måste ha en offentlig e-postadress kan det vara praktiskt att slussa den genom ett mailkonto hos Gmail. Där kan du enkelt lägga upp regler för vilka mail som ska kastas direkt när de kommer in.

Om du tycker det verkar krångligt så finns det många andra bloggare som gärna hjälper till med tekniken.

När det gäller vad som skrivs på andra bloggar eller forum är det lite svårare att göra något åt saken. Enklast brukar vara att inte läsa kommentarer på ställen där du tycker diskussionen har en otrevlig ton. Är du en offentlig person så kommer folk alltid diskutera och kommentera dig. Tidigare utan din vetskap i tv-sofforna eller på caféer och nu också på nätet där du kan se det. Har du 100.000 läsare är det inte helt orimligt att en promille av dem är otrevliga, missunnsamma och labila människor – det är ju liksom bara lagen om riktigt stora siffror.

Slutligen: Jag är en varm anhängare till möjligheten att diskutera anonymt på nätet. Det gör dock inte att jag värderar alla kommentarer på samma sätt. Den som kommenterar anonymt eller under pseudonym får också finna sig i att det vägs in i bedömningen av vad som sägs. En känd pseudonym länkad till en blogg eller webbplats är dock ofta ett säkrare tecken på seriositet än ett fullständigt namn. Pseudonymen är ofta unik och fungerar som en form av varumärke medan ett namn kan vara ganska vanligt och dessutom inte behöver stämma.

Föregående inlägg Nästa inlägg

Du kanske också tycker om

3 Kommentarer

  • Svara Hanne Kjöller kan få mig att säga upp prenumerationen av DN | Kulturbloggen 9 juli, 2009 at 10:00

    […] är det inte så himla svårt att ställa in så att de som kommenterar måste registrera sig. Det går (åtminstone hos de stora bloggverktygen) att göra så att din blogg t o m kräver […]

  • Svara vänstra stranden 9 juli, 2009 at 14:11

    Tack. Väldigt bra post./VS

  • Svara Kashaya 9 juli, 2009 at 14:27

    Bra skrivet.=)

  • Skriv ett svar