webbutveckling

8 praktiska verktyg för webbtypografi

Webbtypografi har länge handlat om att välja mellan Arial eller Verdana, men varför inte utforska de alternativ som faktiskt finns – eller i vilket fall göra det bästa av de begränsade möjligheter som står till buds? Här är 8 verktyg som hjälper dig med typsnitt på webben:

Typetester är ett verktyg för att jämföra olika typsnitt för rubriker eller brödtext. Visar de vanligaste typsnitten på olika operativsystem samt alla som är installerade på din dator. Perfekt för att ta fram egna font-family-uppsättningar. Väl ett perfekt typsnitt bland dina egna och hitta några vanligare varianter som ser okej ut.

Font tester gör nästa samma sak. Inte lika snygg och tydlig som Typetester, men med lite fler inställningar. Visar dessutom hela teckenuppsättningen precis som i Character Map på Windows – något som kan vara bra för macanvändare som saknar ett lika praktiskt verktyg.

Typedia är ett uppslagsverk för typsnitt som alla kan vara med och editera. För varje font visas bakgrundsinformation, exempel på användning, liknande typsnitt och länkar till mer information och inköpsställen.

WhatTheFont hjälper dig identifiera ett typsnitt. Ladda upp en bild på en bit text och få reda på vilket typsnitt det är. Brukar fungera ganska bra om man har en tydlig exempelbild.

Identifont hjälper också till med identifieringen av typsnitt. Svara på en rad frågor om hur olika tecken ser ut och få reda på vilka typsnitt det kan handla om. Ju fler frågor du svarar på desto exaktare resultat får du.

Font Matrix är den mest kompletta listan över vilka typsnitt som följer med vilka operativsystem och program som jag har sett. Visar olika varianter av Mac OS X, Windows, Office och Adobes CS-paket. Bra för dig som vill prova något annat än de ”websäkra” fonterna, men ändå arbeta med typografi som en betydande del av besökarna kommer att se.

PXtoEM konverterar fontstorlekar mellan px, em, pt, och procent (givet vissa grundförutsättningar). Praktiskt för den som är mer bekväm mad fasta storlekar som px, men ändå behöver använda em eller procent.

Typechart visar en rad exempel på hur de ”websäkra” fonterna kan användas på ett snyggt sätt. Om du hittar något som du vill använda kan du enkelt kopiera css:n.

http://www.identifont.com/index.htmlI
media, politik

Mona Sahlin and the internets

Mona Sahlin svarar på frågor i SvD och visar att inte heller Socialdemokraterna har någon koll:

– Vi har ju försökt visa på hur Spotify, som exempel, erbjuder en väldigt unik möjlighet att både göra det lagligt och ge inkomster till de som faktiskt lever på allt det vi tycker är kul att lyssna på eller se på. Så sådana överenskommelser mellan branschen och de som förfogar över nätet tror jag är helt möjliga att nå. Spotify gäller ju bara musik, man måste hitta liknande när det handlar om film till exempel.

Är verkligen ett korporativt  monopol med en aktör per mediaformat något att sträva efter? Vill vi verkligen att ”branschen” och ”de som förfogar över nätet” ska komma överens om framtidens lösningar?

Jag är själv en flitig användare av Spotify, men jag kan inte låta bli att undra om det inte finns någon gräns för hur mycket gratisreklam politiker får ge ett enskilt företag. Att gå ut med sitt stöd för en specifik affärsmodell och ett företag riskerar sätta marknaden ur spel för den konkurrens och innovation som skulle kunna driva utvecklingen ännu längre. För övrigt måste väl ändå Spotify-namedropping passerat gränsen för att visa att man hänger med – till och med för politiker? Är det inte dags att börja hypa Voddler snart?

– När det gäller FRA så handlar det om att integritetsfrågorna måste bli starkare. Där har inte regeringen skött det, det är under all kritik.

Som många påpekat tidigare – det behövs inte fler integretetsråd. All kommunikation ska passera staten för filtrering och granskning. Om man inte förstår problemet med den lösningen så hjälper det inte att ropa integritet lite då och då.

Uppdatering:
För att förtydliga lite: Sahlin använder en massa positivt laddade ord –  Spotify, integritet, överenskommelser, unik möjlighet – för att sätta ihop meningar som bara blir nonsens. Det skulle kunna vara en politikers vanliga sätt att undvika att svara på frågor, man jag tror att hon helt enkelt inte vet vad hon pratar om.

media, webbutveckling

Gratis nedladdning av ny bok om community-byggande

The Art of CommunityNu finns Jono Bacons nya bok The Art of Community för gratis nedladdning (och spridning under Creative Commons licens).Till skilnad från många liknande böcker så verkar den inte rikta sig till totala nybörjare utan gå lite djupare när det gäller hur man bygger upp och driver en framgångsrik nätcommunity.

Bacon belyser framförallt hur sociologi, teknik, struktur och processer samspelar i en nätgemenskap.

Läs mer om boken eller ladda ner pdf direkt.

politik

Juristbloggar blockerade av Domstolsverket

Mårten Schultz har upptäckt att hans och två andra juristers bloggar inte går att komma åt från Domstolsverkets datorer. Detta bara några dagar efter han var där och föreläste om sociala medier…

Givetvis fungerar det inte riktigt som Schultz och de andra kommentarerna föreställer sig. Ingen har läst Schultz blogg och fattat ett beslut om att den är olämplig för Domstolsverkets anställda.

Domstolsverket har, precis som de flesta andra myndigheter, lagt ut kontrollen av sina medarbetare på entreprenad. Det finns en rad olika tjänster som tillhandahåller både mjukvara och ständigt uppdaterade spärrlistor. Vad som hänt är något av följande:

  • Något tekniker på IT-avdelningen har plötsligt kryssat för rutan ”social media” i listan av kategorier som ska blockeras.
  • Det externa företaget har kommit på att det finns en massa bloggar under domänen wordpress.com och har lagt till den till spärrlistan.

Med största säkerhet finns inget beslut att blockera enskilda bloggar. Om Schultz och de andra juristerna hade bloggat på en egen domän så hade de inte drabbats. Givetvis gör inte det saken bättre – men det finns ingen konspiration.

Vad jag inte förstår är hur myndigheter som Domstolsverket och Riksdagen, vars verksamheter är fundamentala för demokratin, kan tycka att det är en bra idé att låta okända tekniker på privata företag i andra länder, kontrollera vilken information Sveriges domare och riksdagsledamöter ska få ta del av.

Ett alternativ till att övervaka alla sina anställda skulle ju för övrigt kunna vara att anställa folk man kan lita på. Men som vanligt använder man universallösningen ”mer övervakning” för att behandla symptomen istället för att försöka lösa eventuella problem på riktigt.

personligt

Skickat in anmälan till 24 Hour Business Camp

Jag funderade på att vara med i våras men fegade ut eftersom jag inte tyckte jag hade någon bra idé att jobba med. Nu när jag sett hur roligt de hade och dessutom fått lite känsla för vilken nivå på projekten som gäller, så har jag ingen ursäkt nu när det dyker upp en ny chans att vara med.

24 timmar är inte mycket tid och det verkar finnas två olika strategier för att hantera tidsgränsen:

  1. En liten väl avgränsad idé som kanske inte har så stort framtida ekonomiskt värde men går att genomföra i sin helhet på 24 timmar.
  2. En idé med lite större potential där man åtminstone kan göra ett förenklat proof of concept på 24 timmar. Sedan tar det några månaders ytterligare arbete att faktiskt få upp en tjänst i användbart skick.

Jag tycker båda varianterna är helt okej även om jag tror att den första är roligare. Givetvis spelar det ju också roll hur många man är som genomför projektet.

Min idé ligger ganska nära det första alternativet, vilket passar bra med tanke på att jag tänkte genomföra den själv. (Men om du råkar vara en duktig webbdesigner som är intresserad av att vara med får du gärna höra av dig.)

Här kommer beskrivningen jag skickade in med anmälan:

Viktpuls

För den som vill gå ner i vikt så finns det en rad olika sajter som kan hjälpa till. Det flesta går ut på att man väger allt man äter, skriver in det på webbplatsen tillsammans med vad och hur mycket man tränar. Detta tar givetvis en hel del tid och kräver mycket disciplin och noggrannhet samtidigt som felkällorna är stora. Det är lätt att tappa motivationen och ge upp i frustration.

Det finns givetvis ett lättare sätt att hålla koll på vikten – att väga sig regelbundet. Problemet är bara att vågen sällan säger så mycket om hur det går med viktnedgången. Eftersom kroppen till största delen består av vatten och kroppens vattenbalans hela tiden skiftar beroende på en rad olika faktorer, så kommer förändringar i vikt till största delen avspegla förändringar i vattenbalansen. Detta leder lätt till ett nästan vidskepligt förhållande till mat. Ofta associerar man dagens vikt till vad man åt under gårdagen – något som antagligen inte alls har med viktförändringen att göra.

Min plan är att skapa en viktlogg på nätet som visar viktförändringen med alla tillfälliga svängningar bortrensade. Genom att använda en modell för exponentiellt utjämnat rullande medelvärde, ett verktyg som vanligtvis används i finansiell analys, går det att få fram den underliggande viktförändringen (idén kommer från klassikern Hacker’s Diet från 1994).

Genom att lägga en minut om dagen på att registrera sin vikt på viktpuls direkt på webbplatsen eller med hjälp av twitter, bloggy eller vanlig e-post får man ett snyggt diagram över viktutvecklingen. Man ser den rensade trendlinjen, invägningarna och det område man borde hålla sig inom med tanke på de mål man angivit. Man får även hjälp med att sätta upp rimliga mål baserat på sitt eget utgångsläge. Om man avviker från målsättningen får man tidigt en varning och tips på enkla sätt att komma tillbaka till planen. Om man skulle glömma att väga in sig några dagar så används uppskattade värden och man får en påminnelse via e-post.