Browsing Tag

css

webbutveckling

8 praktiska verktyg för webbtypografi

Webbtypografi har länge handlat om att välja mellan Arial eller Verdana, men varför inte utforska de alternativ som faktiskt finns – eller i vilket fall göra det bästa av de begränsade möjligheter som står till buds? Här är 8 verktyg som hjälper dig med typsnitt på webben:

Typetester är ett verktyg för att jämföra olika typsnitt för rubriker eller brödtext. Visar de vanligaste typsnitten på olika operativsystem samt alla som är installerade på din dator. Perfekt för att ta fram egna font-family-uppsättningar. Väl ett perfekt typsnitt bland dina egna och hitta några vanligare varianter som ser okej ut.

Font tester gör nästa samma sak. Inte lika snygg och tydlig som Typetester, men med lite fler inställningar. Visar dessutom hela teckenuppsättningen precis som i Character Map på Windows – något som kan vara bra för macanvändare som saknar ett lika praktiskt verktyg.

Typedia är ett uppslagsverk för typsnitt som alla kan vara med och editera. För varje font visas bakgrundsinformation, exempel på användning, liknande typsnitt och länkar till mer information och inköpsställen.

WhatTheFont hjälper dig identifiera ett typsnitt. Ladda upp en bild på en bit text och få reda på vilket typsnitt det är. Brukar fungera ganska bra om man har en tydlig exempelbild.

Identifont hjälper också till med identifieringen av typsnitt. Svara på en rad frågor om hur olika tecken ser ut och få reda på vilka typsnitt det kan handla om. Ju fler frågor du svarar på desto exaktare resultat får du.

Font Matrix är den mest kompletta listan över vilka typsnitt som följer med vilka operativsystem och program som jag har sett. Visar olika varianter av Mac OS X, Windows, Office och Adobes CS-paket. Bra för dig som vill prova något annat än de ”websäkra” fonterna, men ändå arbeta med typografi som en betydande del av besökarna kommer att se.

PXtoEM konverterar fontstorlekar mellan px, em, pt, och procent (givet vissa grundförutsättningar). Praktiskt för den som är mer bekväm mad fasta storlekar som px, men ändå behöver använda em eller procent.

Typechart visar en rad exempel på hur de ”websäkra” fonterna kan användas på ett snyggt sätt. Om du hittar något som du vill använda kan du enkelt kopiera css:n.

http://www.identifont.com/index.htmlI
webbutveckling

Web Typography Sucks

Nu är inspelningarna från SXSW upplagda och jag har precis lyssnat igenom Mark Boultons och Richard Rutters föredrag om typografi på webben. Hela inspelningen är på 60 minuter varav den sista tredjedelen är i formen av fråga/svar.

Föreläsningen går igenom en rad typografiska frågor utan något inbördes sammanhang:

  • Korrekt användning av speciatecken som citattecken (“ och ”, inte ”), talstreck (—, inte -) och multiplikationstecken (×, inte x eller *).
  • Möjligheten att anpassa visningen av specialtecken genom att innesluta dem i span-elementet och ange särskilda typsnitt där de ser bättre ut.
  • Hur man skapar ett vertikalt flyt genom att anpassa vertikala marginaler efter typsnittsstorleken.
  • Traditionell formatering av listor (med ordningstalen hängande ute i vänstermarginalen).
  • Hur ett gridsystem kan skapas genom att utgå från ett typografiskt grundmått (som 1 em) samt det gyllene snittet (egentligen approximationen 2:3.
  • Varför de flesta standardgrupper av typsnitt för att ange font-family i css är fel och hur man gör bättre val.

Helt klart värt att lyssna på även om jag tycker att de börjar med detaljer och först i mitten kommer in på mer centrala frågor. Eftersom det bara finns ljudupptagning så underlättar det att ta en titt på presentationsmaterialet som finns på en separat sida tillsammans med en del vidareläsning.

Jag har redan börja fundera på vilka typografiska förändringar jag ska göra här på bloggen…

webbutveckling

Enkelt verktyg för effektivare stilmallar

CSS Tweak är en liten webbtjänst som optimerar stilmallar. Den tar bort överflödiga enheter och slår ihop deklarationer för font, list, border och margin. Om du inte har för vana att använda kortversionerna för deklarationer (eng: shorthand properties) i stilmallar så kan CSS Tweak ge en bra bild över hur stora optimeringsvinster som är möjliga.

För mig är inte den stora vinsten minskningen av filstorleken, den största anledningen till optimering är att kortare stilmallar leder till bättre överblick och mindre letande när man arbetar med dem. Det förutsätter givetvis en bra struktur på reglerna och kommentarer där de behövs – se därför till av avmarkera remove comments och välja Leave my layout alone om du använder CSS Tweak.

För en repetition av kortversionerna rekomenderar jag Roger Johanssons guide Efficient CSS with shorthand properties.

webbutveckling

Stapeldiagram med CSS för utskrift

Att göra en version för utskrift av stapeldiagrammet jag experimenterade med visade sig vara lättare sagt än gjort. De flesta moderna webbläsare skriver inte ut vare sig bakgrundsbilder eller bakgrundsfärger om inte besökaren explicit slår på den möjligheten – och det tror jag inte någon vill förlita sig på. Dessutom tar sig webbläsarna i regel friheten att byta ut för ljusa textfärger till svart eller mörkgrått. Till detta kommer en hel mängd små underliga buggar som bara verkar komma fram vid utskrift.

Efter en del kompromissande nöjde jag mig med denna variant (bara print-stilmall, välj print preview för att se den). Förutom förenklingen (gråskala, ingen bakgrund, inga skuggor, ingen ram) så valde jag att ta bort siffrorna i staplarna. De verkade inte gå att göra tillräckligt ljusa för att synas mot de mörka staplarna, men om man nöjer sig med ramar istället för bakgrund för staplarna så är det inte några problem att visa dem. Kanske skulle det vara en bättre lösning (ingen informationsförlust), men jag ville se om det gick att få samma grafiska stil på diagrammet vid utskrift som på skärmen.

Exemplet är än så länga bara testat i Firefox 2 och Internet Explorer 7.

För den som gör speciella printstilmallar så är webbläsarnas egna regler för vad som ska visas lite irriterande. Som flera tidigare har påpekat borde den bästa lösningen vara att webbläsarna litar på att de som har specificerat media="print" vet var de gör. En stilmall specificerad för ett speciellt medium borde alltid ha företräde framför webbläsarnas egna räddningsförsök (men givetvis stå tillbaka för en lika specifik användarstilmall).

webbutveckling

Stapeldiagram med CSS

Tidigare har jag använt PHP-biblioteket JpGraph i några olika projekt för att skapa grafer av olika slag. Det är dock inte alltid praktiskt att generera bilder för att visa statistik, så jag har lekt lite med css för att se om det inte går att hitta alternativa metoder.

Med utgångspunkt i Eric Meyers vertical bargraphs har jag försökt ta fram en lite snyggare och enklare variant. Målsättningan var att skapa stapeldiagram från semantiskt korrekt html med ett minimum av extra element, utan för komplicerad css som enkelt skulle kunna genereras dynamiskt och fungera i alla moderna webbläsare utan några css-hacks.

Eftar att ha provat med både tabeller och listor så fastnade jag till slut för definition lists som den enklaste metoden för att märka upp datan. Det finns många åsikter om hur definition lists ska användas, själv hör jag till den grupp som menar att man med fördel kan användas dem att koppla ihop nyckel-/värde-par. Tabeller skulle varit mer korrekt, men de kräver för mycket extra stilregler för olika webbläsare för att vara praktiskt i längden.

Det finns några saker med exemplet som inte fungerar så bra. Den extra koden som krävs för att sätta ut axelmarkeringarna är antagligen ganska förvirrande för besökare utan stöd för stilmallar. Möjliga lösningar är att använda sig av en bakgrundsbild (svårare att generera dynamiskt) eller att lägga in en beskrivande rubrik som förklarar vad siffrorna betyder (innebär ännu mer kod). Dd-elementet innehåller ett span-element som kan tas bort om man inte behöver bakgrundsskuggan överst och till höger.

Har testat exemplet i IE7, IE6 och Firefox 2 på Windows XP samt i Safari 2 och Firefox 2 på Mac OSX.

Hör av dig om du har förslag på förbättringar eller har egna exempel på lösningar.

Här är mitt exempel.